Inflation och KPI

Alla har hört talas om inflation och hur Riksbanken försöker hålla denna på en låg nivå, men vad är inflation för något egentligen? Vad är KPI för något? Det är dags för ännu en allmänbildande lektion i ekonomins tecken!


Definition av inflation

Inflation definieras ursprungligen som "ökning av penningmängden", men enligt Wikipedia är "minskning av penningvärdet" vanligast som definition idag. Den största märkbara effekten av inflation är höjda priser på varor och tjänster, vilket mäts med KPI, Konsumentprisindex. En del anser att KPI är ett bättre inflationsmått än övriga metoder.

Om den som har makten över penningtillverkningen (vanligtvis staten) börjar finansiera sin budget med att trycka nya pengar, ökar inflationen särskilt mycket jämfört med övriga orsaker. När inflationen stiger vill folk gardera sig mot denna genom t ex att kräva högre löner och att lånegivare tar ut högre räntor, men dessa åtgärder driver på inflationen ytterligare.


Mått av penningmängd

För att kunna avgöra penningmängden finns det ett antal olika mått man kan använda, alla med olika omfattning. Det är inte helt enkelt att bara definiera vad pengar är. Tryckta mynt och sedlar är en form av pengar. De flesta använder dock idag betal- eller kreditkort där en annan form av pengar finns. Lån och krediter är ytterligare en form.

Se nedan:

• M0 - Allmänhetens innehav av kontanta medel, dvs mynt och sedlar.
• M1 - Inkluderar även avistainlåning, dvs pengar hos staten eller ett finansinstitut som omedelbart kan tas ut och omsättas till annan form, exempelvis kontanter.
• M2 - Förutom föregående inkluderas även bundet sparkapital på konton med mellan 3 mån till 2 års bindningstid.
• M3 - Det bredaste och även vanligaste måttet på penningmängd i Sverige. I detta inkluderas förutom föregående även räntebärande papper med löptid på upp till två år och andelar i penningmarknadsfonder.

Anledningar till inflation

Att staten fått för sig att trycka mer pengar är inte enda orsaken till en stigande inflation. Det kan även vara något av anledningarna nedan, eller en kombination:

• Efterfrågeinflation: Efterfrågan är större än utbudet, dvs konsumenterna kräver mer än vad företagen kan producera. Detta sker ofta under en högkonjunktur, och driver upp priserna.
• Kostnadsinflation: Om produktionskostnaderna ökar genom exempelvis lönehöjningar, så ökar även priset på varor och tjänster.
• Importerad inflation: Om priserna för utländska varor som importeras stiger, så ökar även omkostnaderna för företagen som importerar dessa, och priserna stiger här på hemmaplan.
• Ökad penningmängd: Statliga utgifter finansierade genom sedelpressar, samt "fractional reserve banking" ökar penningmängden, vilket samtidigt minskar värdet på varje krona med högre priser som följd.

Inflationens effekter

Om inte inflationen dämpas kan det påverka landets ekonomi negativt. Hög eller snabbt ökande inflation resulterar i att folk kan tappa förtroendet för valutan och börja hamstra produkter. Att spara pengar blir i denna situationen en ren förlust, eftersom värdet på dem minskar i samma takt som inflationen ökar och därför blir produkter (hårdvaluta) mer intressant att än att spara.

Investerande i företag blir mindre attraktivt då även aktiermarknaden påverkas.
Inflationen kan även leda till bubblor av olika slag. För att dra paralleller till en aktuell situation: vid hög inflation (vilket vi dock inte har i nuläget) kan exempelvis bostäder och fastigheter ses som mer lönsamt att placera sina pengar i än på banken, vilket då driver upp priserna ytterligare på dessa.

Medelsvensson som kanske inte är så medveten om hur landets ekonomi påverkar honom/henne, kommer märka att exempelvis varorna i mataffären har blivit dyrare.

Statens åtgärder

För att minska inflationen i landet brukar staten tillämpa olika åtgärder. Minskning av utgifter i den offentliga sektorn i kombination med höjda skatter, samt Riksbankens välkända vapen: höjda räntor.


Worst Case Scenario - Hyperinflation

Om inte inflationen stoppas i tid leder den till en mycket olycklig utveckling vilket till slut sänker hela det ekonomiska systemet. Om priserna eller penningmängden accelererar okontrollerat ökar priserna snabbt, samtidigt som nya pengar måste tryckas med nya (högre) valörer. Till slut finns det så många nollor på sedlarna att man knappt kan tyda värdet på dem. I en sådan situation tappar folk till slut förtroendet för valutan, och går över till andra betalningsformer. Valutan har då helt tappat sitt värde och betydelse, medan exempelvis guld blir hårdvaluta.

Tyskland på 1920-talet är det mest välkända exemplet på hyperinflation, samt Zimbabwe som idag leder inflationsligan i världen.


Inflationssäkra ditt kapital

Statens mål i sin inflationspolitik ligger på 2% inflation per år i Sverige, vilket innebär att konsumentpriser ständigt ökar och att penningvärdet ständigt minskar, om än i en relativt lågt takt. Detta innebär att så länge räntorna är så låga som de är just nu, så kan det vara en förlustaffär att behålla sina pengar på sparkontot.
Räntan måste alltså vara högre än den årliga inflationen om värdet på ditt kapital inte skall minska.

Läsare av bloggen vet att jag förespråkar investerande i ädelmetaller, och där kommer framförallt guld in i bilden som har en unik egenskap: det står emot inflationen. Är du intresserad av detta och vill veta mer så rekommenderar jag ett besök på min sajt GuldSilver.info.


Källor: Wikipedia och Sloped Curve

Som utlovat kommer här ett inlägg om guld och silver, något som alla investerare borde ha i sin portfölj som värdesäkring, som jag tidigare visat i Investeringspyramiden.

Guldets historia

I alla tider som människan utvunnit metaller och ägnat sig åt handel har ädelmetaller som guld och silver alltid haft ett värde. De är våra äldsta betalningsmedel och har än idag ett stort värde. Anledningen att både guld och silver anses vara värdefullt är dels sällsyntheten, dels att bägge metaller har ett antal egenskaper vilka gör dem användbara inom en rad områden.

Guld har t ex en mycket hög ledningsförmåga (se guldpläterade kontakter till din stereo), och silver är bl a bakteriedödande (används till antibakteriella produkter inom vården). Ädelmetaller står även emot tidens tand. Jämför med papperspengar som t o m kan slitas ut tills de inte kan användas som betalningsmedel längre.

År 1873 införde den skandinaviska myntunionen s.k. guldmyntfot i Norden, vilket innebär att kronans värde bestämdes i förhållande till guldet. På den tiden bestämdes att 1 kg guld var lika med 2.480 kr. Idag kostar samma mängd guld ca 240 000 kr, vilket innebär att dåtidens krona var värd nästan 100 gånger mer än dagens krona räknat i guld. Detta betyder inte enbart att guldvärdet ökat pga högre efterfrågan, utan till största delen pga ökad penningmängd.

Redan 1931 övergav man systemet med guldmyntfot i norden, men i de allierade länderna infördes det s.k. Bretton Woodsystemet under 1945 för att undvika att återupprepa 1930-talets depression. Detta innebar att de olika ländernas valutor låstes till en fast kurs gentemot den amerikanska dollarn, och USA själva garanterade ett inlösenpris av dollarn mätt i guld.

Systemet övergavs dock 1971 när USA inte längre kunde garantera inlösenpriset, då Vietnamkriget hade varit alltför kostsamt, och dollarn därför hade minskat i värde. Krig kostar mycket, och inte bara i människoliv.


Läs mer om guldets historia.

Guld och silver idag

Idag används guld och silver mer inom industrin, smyckestillverkning och som samlar/investeringsobjekt än som betalningsmedel. Då bankerna idag kan bedriva utlåning utan att vara fullt uppbackade med kontanter eller guld (Fractional Reserve Banking) så finns inte längre behovet av att ha ädelmetaller i mynt. Jag kommer ev att förklara detta närmare senare i ett kommande inlägg.

Fractional Reserve Banking går kortfattat ut på att pengar skapas vid varje utlåning från en bank, och därmed ökar penningmängden. Detta skapar inflation och gör att värdet på varje krona minskar över tid, medan 1 kg guld är och förblir 1 kg guld, varken mer eller mindre. Mängden guld är konstant, både cirkulerat ovan jord och obrutet under marken. Större delen av allt nybrutet guld går till tillverkningar investeringsprodukter, medan majoriteten av allt silver går till industrin. Uppsidan är således mycket stor för framförallt silver, särskilt i spekuleringssyfte.

Ädelmetaller som investering

Priset på ädelmetaller har ökat nästan konstant under historiens gång, mycket tack vare den ökade penningmängden. Efterfrågan på både guld och silver är idag dessutom mycket högre än tillgången, vilket även det talar för högre priser i framtiden. I oroliga tider stiger efterfrågan på guld och silver eftersom just dessa metaller motstår inflation.

Eftersom marknadspriset är ganska stabilt utan några större svängningar på kort sikt är guld och silver främst en långsiktig investering. Dock brukar guldpriset sjunka något under högkonjunkturer, för att stiga under lågkonjunktur. Under sommaren har priset även varit traditionellt lägre för att stiga under hösten, något vi har sett den senaste tiden.

Att handla ädelmetaller genom att göra vinst på prisförändringar på daglig basis är i stort sett uteslutet, men är däremot en bra pensionsförsäkring för den långsiktige.

Man kan köpa investeringsguld eller silver i form av mynt och präglade eller gjutna tackor i varierande storlek. En tackas eller ett mynts "valör" mäts i vikt. En Troy Ounce (Oz) är standarden, vilket motsvarar 31,1 gram 99,9% ren ädelmetall. 24 karats guld (minst 99% rent guld) är mjukt och inte speciellt hållbart, så inom smycketillverkning är 18 karat (75% guld) vanligare då det är utblandat med andra metaller som t ex koppar och skapar då en s.k. legering. Silver är så vitt jag vet vanligt förekommande från 90% renhet och uppåt, då det är mer hållfast än guld och inte behöver legeras i samma utsträckning för att stå emot slitage.

Förutom att du bevarar dina pengar i en säker investering, så är framförallt mynten ofta präglade med väldigt vackra motiv, och är därför populära samlarobjekt. Vissa serier har en väldigt begränsad tillverkning, vilket gör att mynten får ett ytterligare värde (premie) utöver värdet av själva metallen.

Man kan dock i Sverige inte använda dessa mynt som lagliga betalningsmedel, även om jag personligen tycker detta borde vara möjligt (vilket då visserligen skulle innebära att Riksbanken skulle förlora kontrollen över valutamängden i landet, samt banker o myndigheter inte kunna ha översikt över transaktioner). Minnesmynt av guld/silver i högre valörer som Riksbanken själva givit ut är dock giltiga betalningsmedel.

Det finns även numismatiskt guld, vilket är gamla historiska mynt från t ex romarriket eller medeltiden. Värdet på dessa är baserat på ålder, skick och ursprung snarare än det faktiska guldinnehållet.

Du kan köpa och sälja ädelmetaller privat hur mycket du vill och göra vinst på affären utan att behöva deklarera detta. Dock får du betala moms på ädelmetaller (silver, platina och palladium) inhandlat från företag, men aldrig i privata affärer. Guld är dock momsbefriat även i kommersiell handel då det anses vara en "valuta" snarare än en råvara.

Kort sagt står guld och silver utanför banksystemet, vilket innebär att inga myndigheter har någon insyn i hur mycket du äger. Det är frihet det!

Fördelar med att investera i guld och silver

• Din investering riskerar inte att förlora sitt värde genom t ex inflation, tvärtom.
  
• Mycket låg risk.
• Lätt att köpa och sälja på t ex Tradera.
• Vackra samlarobjekt.
• Känslan av "äkta värde" jämfört med papperspengar!
• Din investering är helt privat.
• Ingen vinstskatt vid försäljning.

Nackdelar med att investera i guld och silver

• Ingen utdelning eller ränta, dvs din investering växer inte passivt.
• Inte ett lagligt betalningsmedel (förutom Riksbankens minnesmynt).
• Väldigt långsiktig investering om man ska göra större vinster vid försäljning.

Jag passar även på att göra lite redaktionell reklam. Handlar ni från Liberty Silver och
anger "guldsilver" i meddelandefältet får ni 2% rabatt på ordertotalen. Detta gäller dock inte guld eller monsterboxar med Liberty Silvermynt. Besök även sajten Sälja Silver för att få reda på vart ni skall vända er för att sälja gamla silversmycken, prydnadsföremål mm.