torsdag 4 mars 2010

Inflation och KPI

Alla har hört talas om inflation och hur Riksbanken försöker hålla denna på en låg nivå, men vad är inflation för något egentligen? Vad är KPI för något? Det är dags för ännu en allmänbildande lektion i ekonomins tecken!


Definition av inflation

Inflation definieras ursprungligen som "ökning av penningmängden", men enligt Wikipedia är "minskning av penningvärdet" vanligast som definition idag. Den största märkbara effekten av inflation är höjda priser på varor och tjänster, vilket mäts med KPI, Konsumentprisindex. En del anser att KPI är ett bättre inflationsmått än övriga metoder.

Om den som har makten över penningtillverkningen (vanligtvis staten) börjar finansiera sin budget med att trycka nya pengar, ökar inflationen särskilt mycket jämfört med övriga orsaker. När inflationen stiger vill folk gardera sig mot denna genom t ex att kräva högre löner och att lånegivare tar ut högre räntor, men dessa åtgärder driver på inflationen ytterligare.


Mått av penningmängd

För att kunna avgöra penningmängden finns det ett antal olika mått man kan använda, alla med olika omfattning. Det är inte helt enkelt att bara definiera vad pengar är. Tryckta mynt och sedlar är en form av pengar. De flesta använder dock idag betal- eller kreditkort där en annan form av pengar finns. Lån och krediter är ytterligare en form.

Se nedan:
  • M0 - Allmänhetens innehav av kontanta medel, dvs mynt och sedlar.
  • M1 - Inkluderar även avistainlåning, dvs pengar hos staten eller ett finansinstitut som omedelbart kan tas ut och omsättas till annan form, exempelvis kontanter.
  • M2 - Förutom föregående inkluderas även bundet sparkapital på konton med mellan 3 mån till 2 års bindningstid.
  • M3 - Det bredaste och även vanligaste måttet på penningmängd i Sverige. I detta inkluderas förutom föregående även räntebärande papper med löptid på upp till två år och andelar i penningmarknadsfonder.


Anledningar till inflation

Att staten fått för sig att trycka mer pengar är inte enda orsaken till en stigande inflation. Det kan även vara något av anledningarna nedan, eller en kombination:

  • Efterfrågeinflation: Efterfrågan är större än utbudet, dvs konsumenterna kräver mer än vad företagen kan producera. Detta sker ofta under en högkonjunktur, och driver upp priserna.
  • Kostnadsinflation: Om produktionskostnaderna ökar genom exempelvis lönehöjningar, så ökar även priset på varor och tjänster.
  • Importerad inflation: Om priserna för utländska varor som importeras stiger, så ökar även omkostnaderna för företagen som importerar dessa, och priserna stiger här på hemmaplan.
  • Ökad penningmängd: Statliga utgifter finansierade genom sedelpressar, samt "fractional reserve banking" ökar penningmängden, vilket samtidigt minskar värdet på varje krona med högre priser som följd.


Inflationens effekter

Om inte inflationen dämpas kan det påverka landets ekonomi negativt. Hög eller snabbt ökande inflation resulterar i att folk kan tappa förtroendet för valutan och börja hamstra produkter. Att spara pengar blir i denna situationen en ren förlust, eftersom värdet på dem minskar i samma takt som inflationen ökar och därför blir produkter (hårdvaluta) mer intressant att än att spara.

Investerande i företag blir mindre attraktivt då även aktiermarknaden påverkas.
Inflationen kan även leda till bubblor av olika slag. För att dra paralleller till en aktuell situation: vid hög inflation (vilket vi dock inte har i nuläget) kan exempelvis bostäder och fastigheter ses som mer lönsamt att placera sina pengar i än på banken, vilket då driver upp priserna ytterligare på dessa.

Medelsvensson som kanske inte är så medveten om hur landets ekonomi påverkar honom/henne, kommer märka att exempelvis varorna i mataffären har blivit dyrare.

Statens åtgärder

För att minska inflationen i landet brukar staten tillämpa olika åtgärder. Minskning av utgifter i den offentliga sektorn i kombination med höjda skatter, samt Riksbankens välkända vapen: höjda räntor.


Worst Case Scenario - Hyperinflation

Om inte inflationen stoppas i tid leder den till en mycket olycklig utveckling vilket till slut sänker hela det ekonomiska systemet. Om priserna eller penningmängden accelererar okontrollerat ökar priserna snabbt, samtidigt som nya pengar måste tryckas med nya (högre) valörer. Till slut finns det så många nollor på sedlarna att man knappt kan tyda värdet på dem. I en sådan situation tappar folk till slut förtroendet för valutan, och går över till andra betalningsformer. Valutan har då helt tappat sitt värde och betydelse, medan exempelvis guld blir hårdvaluta.

Tyskland på 1920-talet är det mest välkända exemplet på hyperinflation, samt Zimbabwe som idag leder inflationsligan i världen.


Inflationssäkra ditt kapital

Statens mål i sin inflationspolitik ligger på 2% inflation per år i Sverige, vilket innebär att konsumentpriser ständigt ökar och att penningvärdet ständigt minskar, om än i en relativt lågt takt. Detta innebär att så länge räntorna är så låga som de är just nu, så kan det vara en förlustaffär att behålla sina pengar på sparkontot.
Räntan måste alltså vara högre än den årliga inflationen om värdet på ditt kapital inte skall minska.

Läsare av bloggen vet att jag förespråkar investerande i ädelmetaller, och där kommer framförallt guld in i bilden som har en unik egenskap: det står emot inflationen. Är du intresserad av detta och vill veta mer så rekommenderar jag ett besök på min sajt GuldSilver.info.


Källor: Wikipedia och Sloped Curve

2 kommentarer:

J sa...

Jag tycker du borde börja handla med guld och silver. Du är ju iaf tillräckligt kunnig och savvy.

Herr K sa...

J: Haha, man tackar! Jag kan ju säga att jag faktiskt redan blivit tillfrågad om att jobba med detta framöver... dock är det inte aktuellt än, men är onekligen intressant och värt att fundera på! :)

Relaterade inlägg