Tillväxt (dvs ökande BNP) är något som alla länder strävar efter i hopp om att få en bättre levnadsstandard, men som kritiseras för att det sker på bekostnad av miljön. Förutom för det ekonomiska systemet och välfärden i stort, så är tillväxten nödvändig för oss som är intresserade av att tjäna pengar på aktier eller i längden leva på utdelningsinvesterande.
Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Den kan också förklaras som en ekvation:
BNP = Privat konsumtion + Offentlig konsumtion + Investeringar + (Export - Import)
Om något i högra ledet i ekvationen skall öka (t ex befolkningen få högre materiell levnadsstandard, bättre offentlig sjukvård och/eller bättre infrastruktur i landet), så måste alltså även BNP öka. En ekvation måste alltid vara lika på bägge sidor om likhetstecknet. I annat fall får vi låna kapital från andra länder, men bör undvikas för att inte bygga upp en stor utlandsskuld.
Nackdelen med BNP per capita som ett mått på välfärd är att den inte säger något om fördelningen av resurserna, utan är enbart ett genomsnittligt mått. Trots detta kan vi konstatera att levnadsstandarden och folkhälsan har ökat rejält i befolkningen i Sverige under 1800-1900-talet, och att de flesta i Sverige idag lever på ungefär samma nivå.
Dock är inte ökad BNP målet i sig - det är bara en siffra - utan är ett medel för att nå högre privat och offentlig standard.
Men går det att uppnå en konstant ökande BNP när vi vet att naturresurserna är begränsade, och riskerar vi inte att förstöra vår miljö i jakten på tillväxt?
En ökad levnadsstandard sker delvis på bekostnad av miljön, dvs att brist på ren luft eller rent dricksvatten minskar. Detta är dock vanligast i nyindustrialiserade länder, med Kina som dagens mest aktuella exempel.
Dock måste inte ökad BNP innebära att det sker på bekostnad av vår miljö. BNP säger nämligen inget om vilka varor eller tjänster som ökar och minskar, hur ökningen sker eller hur den används.
Det är lätt att tänka att vi människor kommer konsumera oss själva till döds i det långa loppet, allt eftersom vi förstör vår miljö tills dess att den inte går att leva i längre, men verkligheten är inte riktigt så svartvit. Prissystemet är här en viktig bit i pusslet.
Exempelvis oljan är som de flesta känner till en nödvändighet för att vi skall kunna ha den levnadsstandard vi har idag. Samtidigt diskuteras det livligt hur länge den kommer räcka till, eller om vi kommer hinna förstöra vårt jordklot genom miljöförstöring pga oljeanvändning innan oljan tar slut.
Höga produktionskostnader tvingar även fram effektivare framställningsteknik, samt att återvinning blir mer intressant. Resurserna är knappa, och det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje resurs.
Visserligen ligger det långt fram i tiden, men med en ökande befolkning på vår planet som kräver en ökad levnadsstandard så kommer vi troligen till en punkt då resurserna inte räcker till, och ytterligare tillväxt inte är längre är möjlig. Förhoppningsvis blir vår teknik så effektiv att vi får största möjliga nytta av varje resurs, men det finns ändå en gräns och resurserna på planeten är som sagt begränsade.
Än så länge tror jag dock inte vi behöver oroa oss, men förr eller senare måste mänskligheten nöja sig med sin levnadsstandard och satsa på ett hållbart system som inte dränerar planeten. BNP är ett viktigt mått och miljön behöver inte bli lidande i jakten på tillväxt, men effektiv och miljövänlig teknik krävs. Ekonomisk tillväxt och en hög industriell standard är därför viktig för att både människor och miljö skall må bra (se länken om Kina ovan).
Källa: Vår Ekonomi av Klas Eklund
