Som utlovat kommer här ett inlägg om guld och silver, något som alla investerare borde ha i sin portfölj som värdesäkring, som jag tidigare visat i Investeringspyramiden.

Guldets historia

I alla tider som människan utvunnit metaller och ägnat sig åt handel har ädelmetaller som guld och silver alltid haft ett värde. De är våra äldsta betalningsmedel och har än idag ett stort värde. Anledningen att både guld och silver anses vara värdefullt är dels sällsyntheten, dels att bägge metaller har ett antal egenskaper vilka gör dem användbara inom en rad områden.

Guld har t ex en mycket hög ledningsförmåga (se guldpläterade kontakter till din stereo), och silver är bl a bakteriedödande (används till antibakteriella produkter inom vården). Ädelmetaller står även emot tidens tand. Jämför med papperspengar som t o m kan slitas ut tills de inte kan användas som betalningsmedel längre.

År 1873 införde den skandinaviska myntunionen s.k. guldmyntfot i Norden, vilket innebär att kronans värde bestämdes i förhållande till guldet. På den tiden bestämdes att 1 kg guld var lika med 2.480 kr. Idag kostar samma mängd guld ca 240 000 kr, vilket innebär att dåtidens krona var värd nästan 100 gånger mer än dagens krona räknat i guld. Detta betyder inte enbart att guldvärdet ökat pga högre efterfrågan, utan till största delen pga ökad penningmängd.

Redan 1931 övergav man systemet med guldmyntfot i norden, men i de allierade länderna infördes det s.k. Bretton Woodsystemet under 1945 för att undvika att återupprepa 1930-talets depression. Detta innebar att de olika ländernas valutor låstes till en fast kurs gentemot den amerikanska dollarn, och USA själva garanterade ett inlösenpris av dollarn mätt i guld.

Systemet övergavs dock 1971 när USA inte längre kunde garantera inlösenpriset, då Vietnamkriget hade varit alltför kostsamt, och dollarn därför hade minskat i värde. Krig kostar mycket, och inte bara i människoliv.


Läs mer om guldets historia.

Guld och silver idag

Idag används guld och silver mer inom industrin, smyckestillverkning och som samlar/investeringsobjekt än som betalningsmedel. Då bankerna idag kan bedriva utlåning utan att vara fullt uppbackade med kontanter eller guld (Fractional Reserve Banking) så finns inte längre behovet av att ha ädelmetaller i mynt. Jag kommer ev att förklara detta närmare senare i ett kommande inlägg.

Fractional Reserve Banking går kortfattat ut på att pengar skapas vid varje utlåning från en bank, och därmed ökar penningmängden. Detta skapar inflation och gör att värdet på varje krona minskar över tid, medan 1 kg guld är och förblir 1 kg guld, varken mer eller mindre. Mängden guld är konstant, både cirkulerat ovan jord och obrutet under marken. Större delen av allt nybrutet guld går till tillverkningar investeringsprodukter, medan majoriteten av allt silver går till industrin. Uppsidan är således mycket stor för framförallt silver, särskilt i spekuleringssyfte.

Ädelmetaller som investering

Priset på ädelmetaller har ökat nästan konstant under historiens gång, mycket tack vare den ökade penningmängden. Efterfrågan på både guld och silver är idag dessutom mycket högre än tillgången, vilket även det talar för högre priser i framtiden. I oroliga tider stiger efterfrågan på guld och silver eftersom just dessa metaller motstår inflation.

Eftersom marknadspriset är ganska stabilt utan några större svängningar på kort sikt är guld och silver främst en långsiktig investering. Dock brukar guldpriset sjunka något under högkonjunkturer, för att stiga under lågkonjunktur. Under sommaren har priset även varit traditionellt lägre för att stiga under hösten, något vi har sett den senaste tiden.

Att handla ädelmetaller genom att göra vinst på prisförändringar på daglig basis är i stort sett uteslutet, men är däremot en bra pensionsförsäkring för den långsiktige.

Man kan köpa investeringsguld eller silver i form av mynt och präglade eller gjutna tackor i varierande storlek. En tackas eller ett mynts "valör" mäts i vikt. En Troy Ounce (Oz) är standarden, vilket motsvarar 31,1 gram 99,9% ren ädelmetall. 24 karats guld (minst 99% rent guld) är mjukt och inte speciellt hållbart, så inom smycketillverkning är 18 karat (75% guld) vanligare då det är utblandat med andra metaller som t ex koppar och skapar då en s.k. legering. Silver är så vitt jag vet vanligt förekommande från 90% renhet och uppåt, då det är mer hållfast än guld och inte behöver legeras i samma utsträckning för att stå emot slitage.

Förutom att du bevarar dina pengar i en säker investering, så är framförallt mynten ofta präglade med väldigt vackra motiv, och är därför populära samlarobjekt. Vissa serier har en väldigt begränsad tillverkning, vilket gör att mynten får ett ytterligare värde (premie) utöver värdet av själva metallen.

Man kan dock i Sverige inte använda dessa mynt som lagliga betalningsmedel, även om jag personligen tycker detta borde vara möjligt (vilket då visserligen skulle innebära att Riksbanken skulle förlora kontrollen över valutamängden i landet, samt banker o myndigheter inte kunna ha översikt över transaktioner). Minnesmynt av guld/silver i högre valörer som Riksbanken själva givit ut är dock giltiga betalningsmedel.

Det finns även numismatiskt guld, vilket är gamla historiska mynt från t ex romarriket eller medeltiden. Värdet på dessa är baserat på ålder, skick och ursprung snarare än det faktiska guldinnehållet.

Du kan köpa och sälja ädelmetaller privat hur mycket du vill och göra vinst på affären utan att behöva deklarera detta. Dock får du betala moms på ädelmetaller (silver, platina och palladium) inhandlat från företag, men aldrig i privata affärer. Guld är dock momsbefriat även i kommersiell handel då det anses vara en "valuta" snarare än en råvara.

Kort sagt står guld och silver utanför banksystemet, vilket innebär att inga myndigheter har någon insyn i hur mycket du äger. Det är frihet det!

Fördelar med att investera i guld och silver

• Din investering riskerar inte att förlora sitt värde genom t ex inflation, tvärtom.
  
• Mycket låg risk.
• Lätt att köpa och sälja på t ex Tradera.
• Vackra samlarobjekt.
• Känslan av "äkta värde" jämfört med papperspengar!
• Din investering är helt privat.
• Ingen vinstskatt vid försäljning.

Nackdelar med att investera i guld och silver

• Ingen utdelning eller ränta, dvs din investering växer inte passivt.
• Inte ett lagligt betalningsmedel (förutom Riksbankens minnesmynt).
• Väldigt långsiktig investering om man ska göra större vinster vid försäljning.

Jag passar även på att göra lite redaktionell reklam. Handlar ni från Liberty Silver och
anger "guldsilver" i meddelandefältet får ni 2% rabatt på ordertotalen. Detta gäller dock inte guld eller monsterboxar med Liberty Silvermynt. Besök även sajten Sälja Silver för att få reda på vart ni skall vända er för att sälja gamla silversmycken, prydnadsföremål mm.

Tjänst för att få koll på privatekonomin

Jag råkade snubbla över en videogenomgång till en sajt som heter Utdraget.se nyss som verkade väldigt lovande. På sajten kan man kopiera in sina kontoutdrag från sin internetbank, enkelt kategorisera dem och få en överblick över sina utgifter i form av diagram. Verkar väldigt smidigt men samtidigt kraftfullt, tror jag ska testa det senare.
Dock vet jag inte om man i nuläget kan mata in egna uppgifter, om man t ex har sparat kvitton från kontantköp, men det är antagligen en möjlighet som kommer senare isåf.

Cornucopia goes modeblogg!

Ettårsdagen av bloggen Cornucopia? firas genom att bli (temporärt hoppas jag!) en modeblogg! För den som följt honom i hans artiklar utlovas ett gott skratt, och antagligen fler under dagen. Kolla in reportaget i bilder om skor här.

Hoppas han kan klå de där blonda unga tjejerna som ligger i topp med sina modebloggar... :-P

Att tiga är silver...

...men isåfall skulle jag inte ha något att skriva om här idag!

Idag vann jag en auktion på Tradera på en 10 Oz silvertacka, som utökning till samlingen, jag visar er när jag fått hem den. Varför köpa en silvertacka? Tja, det är en bra värdesäkring ifall saker o ting skulle gå helt åt helvete, det är ett samlarobjekt som inte tappar nämnvärt i värde (snarare ökar i värde över tid) och det känns häftigt att hålla ett tungt objekt i handen som i alla tider ansetts vara värdefullt.

Tänkte skriva ett längre inlägg om varför man ska investera i ädelmetaller, men under tiden har J skrivit en bra artikel på En Entreprenörs Blogg som ni kan ta del av.

Trevlig helg på er!

Man får vad man betalar för

Under kvällen såg jag i ett inslag i TV4-nyheterna om hur EU nu ökar importkvoterna av nötkött från Nord- och Sydamerika. Även Expressen skriver om EU-beslutet.
Anledningen att detta fått så stort medieutrymme är för att i ovan nämnda världsdelar har man för vana att proppa djuren fulla med antibiotika, antingen i förebyggande syfte eller för att påskynda deras växt. Detta köttet når senare EU, Sverige och slutkonsumenten i form av billiga alternativ till ekologiskt eller närodlat.

Detta framkom dagen efter att tre spädbarn smittats av multiresistenta bakterier på centrallasarettet i Västerås och senare dött. Att detta kommer bli vanligare i framtiden är kanske inget förvånande om vi konsumerar stora mängder kött fullproppat med antibiotika, vilket ökar motståndskraften hos bakterier. Detta kan leda till dödsfall pga bakterier som i normala fall inte vore skadliga.

Dessutom, hur galet är det inte att transportera kött tvärs över jorden när vi skulle kunna hjälpa vårt inhemska jordbruk genom att köpa närodlat, med kött från djur som troligen levt ett bättre liv, smakar godare och inte har några dolda biverkningar?

Sådant här får mig verkligen tycka att jakten på vinst har gått för långt.

Investeringspyramiden

Något som är intressant är hur folk anpassar sina investeringar efter det rådande ekonomiska läget i världen. Som de flesta vet är hög risk förknippat med (chans till) hög avkastning och vice versa, och i dåliga tider söker sig folk till mer stabila investeringsformer för att bevara värdet på sitt kapital. Avkastning är då inte lika intressant som att minimera förlusterna.

Det finns en typ av diagram i form av en pyramid som ganska tydligt visar de olika typerna av investeringar, och risknivån med dessa. Jag studerade ett antal av dem jag kunde hitta, och upptäckte att de varierade lite beroende på vem som skapat dem. Undertecknad är amatör på området ekonomi, men jag gjorde en egen investeringspyramid som jag hoppas ger en tydlig bild. De olika fälten ska dock inte ses som helt proportionerliga. Klicka för att förstora.

Notera att pyramiden inte är en 100-procentig sanning utan kan ha flera olika variationer. Jag har t ex inte nämnt räntefonder överhuvudtaget, som mest passande skulle platsa under "Säkerhet" då risknivån är låg jämfört med aktiefonder.

Något som nästan inte fanns med i någon av investeringspyramiderna jag hittade var ädelmetaller som guld och silver. Dessa köptes i stora mängder av privatpersoner när finanskrisen var som djupast, och även av framförallt Kinas regering som ville utöka guldreserven. Även den världskände finansmannen Warren Buffett har uttalat sig om att han har en andel av sin förmögenhet i guld.

Föreställ er att Sverige skulle drabbas av hyperinflation, dvs värdet på våra pengar skulle kraftigt minska. Folk skulle då försöka placera sina pengar längre ner i pyramiden för att minimera ekonomiska förluster. Sparkonto som ligger under "säkerhet" skulle då bli meningslöst, men istället skulle ädelmetaller bli populärt, då de har ett inneboende värde till skillnad från våra papperspengar som bara har det värde Riksbanken bestämt åt oss. I nuläget är dock sparkonton säkra tack vare statens insättningsgaranti ifall banken skulle gå omkull.

Statsskuldväxlar, premieobligationer mm som ges ut av staten anses vara en väldigt säker sparform, då ett land inte skall kunna gå i konkurs (vilket visserligen både Island och Lettland varit väldigt nära under året), så man får alltid tillbaka sina insatta pengar plus ränta.

De mest insatta investerarna försöker ofta ha en blandning av de olika risknivåerna i sin portfölj. Som småsparare har jag en blandning av onoterade aktier, börsnoterade aktier, aktiefonder, konvertibler, sparkonto samt en liten mängd ädelmetaller. Överlag en ganska hög risknivå, men det är vad jag har valt för att få en bra avkastning.

Hur har ni valt att diversifiera era investeringar?

Spartips #5 - Matkostnader

Något som alla behöver och som alltid kommer kosta pengar är mat. De flesta handlar idag maten i butiker, istället för att odla själva som man gjorde förr. Det som vi köper vet jag knappt om det kan kallas mat längre förresten, då vi betalar dyrt för att köpa bekämpningsmedel, antibiotika, skumma tillsatser, onödigt socker och smakförstärkare i de flesta matprodukter.

Tillbaka till ämnet. Maten är som sagt en kostnad vi inte kan bli av med (så länge vi inte är helt självförsörjande), men den går att få ner på flera olika sätt, och dessutom göra matvanorna lite nyttigare på köpet.

• Jämför matpriser mellan olika butiker och handla där det är överlag billigast.
• Handla varor i storpack och frys in. Jämförelsepriset är alltid lägre ju större förpackning.
  
• Gör storkok, förslagsvis på söndagarna så har du lunch till jobbet/skolan nästkommande vecka.
• Ät inte lunch ute för ofta. En lunch fem dagar i veckan á 70 kr = 1400 kr/mån.
• Ät måttligt med kött. Köttproduktion är en av de största bovarna till växthusgaser, och ofta ganska dyrt i förhållande till matmängd (förutom importerat kött, men då får du troligen även stora doser antibiotika på köpet).
  
• Istället för att köpa bröd i matbutikerna (där du ändå bara betalar för luft och tillsatser), baka hemma. Både nyttigare och godare!
• Du kan odla t ex kryddor, groddar mm hemma utan större bekymmer istället för att köpa allting färdigt.
• Gör en ordentlig inköpslista innan du ska iväg till affären och handla. Håll dig till listan och köp inte en massa annat du ser i hyllorna.
• Håll dig ifrån s.k. mikromat. Det är oftast dyrt i förhållande till innehållet och är onyttigt.

Även om ekologisk mat oftast är dyrare än "vanlig" mat, så vill jag ändå slå ett slag för ekologiskt och närodlat. Egentligen är det ju ekologiskt som är "vanlig" mat och det vi äter mest av som är "konstgjord" mat, pga bekämpningsmedel, den industriella tillverkningen och förädlingen vi har idag.
Ekologisk mat är lite dyrare för konsumenten, men billigare i det långa loppet. Om vi utarmar vår odlingsmark med gifter, vad tror ni då händer med tillgången på mat när jorden inte längre är fertil?

För den som vill ha mer insyn i hur ekologiskt jordbruk fungerar så rekommenderar jag ett besök hos Cornucopia? som skriver väldigt bra om bl a ekologiskt vs. giftodlat.