I gårdagens inlägg skrev jag om Aktiestinsens uttalade missnöje om girigheten i Investor och SEB, och idag är det dags att uppmärksamma nästa storbank.
I en liten artikel i Di kan man idag läsa om reaktionerna i personalen på Swedbank Markets sedan bankens ledning stoppat bonusutbetalningarna för 2009. Det är aktiemäklare, räntehandlare med flera som jobbar inom Swedbank Markets, och har enligt artikeln relativt låga löner (vad som här menas med relativt beror helt på vad lönerna jämförs med såklart, troligen inga skitlöner), och hälften av de anställda hade sett fram emot nästan en årslön i bonus.
Dock hade Swedbank Markets gjort ett rekordår under 2009, medan banken som helhet inte gjorde det. Swedbank lyder som ni säkert känner till under den statliga bankgarantin, och då tillåts inga bonusprogram.
Enligt artikeln började flera anställda snabbt att leta nya jobb då nyheten om indragen bonus nådde dem. (Huruvida detta är sant eller ej kan visserligen ifrågasättas). Jag kan å ena sidan själv föreställa mig hur det skulle kännas att bli "blåst" på en stor och fin bonus efter att min avdelning gjort ett riktigt bra år, men jag kan ändå inte låta bli att reagera över bonuskulturen i finansbranschen. Tydligen fick vissa kompensation i form av lönehöjning i stället för bonus, vilket man kan tycka både bra och dåligt om, beroende på perspektiv.
Jag anser fortfarande att man skall belönas om man utför ett arbete utöver vad som förväntas av en, men personligen har jag dock aldrig förutsatt att det automatiskt innebär en bonus. Känslan jag fått av finansbranschen och bankväsendet i synnerhet, är att man skall ha bonus oavsett om man gjort ett bra jobb eller ej, om kunderna är nöjda eller ej eller om företaget i sin helhet måste ha statens stöd eller ej.
Kanske bankerna skulle göra ett bättre jobb med en sundare inställning till bonusar och risktaganden?
Vad kostar egentligen lusschampo?
3 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar